M på väg att byta fot om privat sjukvård

Publicerat torsdag 13 oktober kl 17.11
”Alldeles för fokuserade på vem som ska sköta sjukvården”
(1:02 min)
Olaus Petri vårdcentral har för många patienter, en ny vårdcentral behövs. Foto: Marie Hansson/P4 Örebro.
Lösningen för vården behöver inte alltid vara privat vård menar nu krafter inom M. Foto: Marie Hansson/P4 Örebro.

Privata alternativ behöver inte vara den ständiga lösningen för en bättre sjukvård. Det är tankar som rör sig hos Moderaterna som nu håller på att förnya sin sjukvårdspolitik.

Under torsdagen och fredagen träffas moderata sjukvårdspolitiker från hela Sverige i Hallsberg för att diskutera hur man ska utveckla Moderaternas syn på sjukvårdsfrågorna inför valet 2018.

– Vi har varit alldeles för fokuserade på att fundera på vem som ska sköta sjukvården, nu konstaterar vi att vi måste bli duktigare på att prata om vad sjukvården ska göra och hur ska sjukvården fungera, det menar Ola Karlsson, moderat oppositionsråd i Region Örebro län.

Han är med och leder ett nätverk av moderata landstings- och regionpolitiker som arbetar med att arbeta fram den nya politiken.

Har privata alternativ inte varit ett bra svar på vårdens frågor?

– Inte tillräckligt bra! På många ställen kommer det inte att finnas privata alternativ. Vi måste se till att till exempel vårdcentralerna på mindre orter som Hällefors och Kopparberg fungerar alldeles oavsett om den är landstingsdriven eller privat.

Annonser
  • Vi i Alliansen lägger en budget för att utveckla länet och för att den som är sjuk ska kunna få vård i tid. Det säger Ola Karlsson, moderat oppositionsråd i Region Örebro med anledning av dagens budgetbeslut i Regionstyrelsen.
  • Vi ser stora utmaningar som måste mötas med skarpa förslag. Det är alltför många sjuka som får vänta för länge på operation. Det är något fel när varannan patient måste vänta mer än 3 månader på en operation. Det är alltför många sjukskrivna och den psykiska ohälsan ökar. Antal äldre ökar kraftigt och vården av de mest sjuka äldre måste utvecklas och bli bättre. Antalet hyrläkare ökar.
  • Alliansen gör därför extra satsningar på sjukvården, nyföretagandet och på den förebyggande vården. Vi vill snabbt korta vårdköerna och samtidigt utveckla sjukvården. Det kräver ordning och reda i ekonomin och en tydligare styrning.
  • Vi vill ge vårdens medarbetare mer tid att möta patienterna så att kompetensen används rätt och kvaliteten i vården höjs. Vi vill få bort vårdens sjuka scheman och minska de många sjukskrivningarna bland vårdens medarbetare. Det ska vara roligt att gå till jobbet när man jobbar i Region Örebro län.

Vi i Alliansen föreslår därför extrapengar för att klara ett stort antal skarpa förslag:

  • 25 miljoner extra för att utveckla sjukvården
  • 10 miljoner extra till ny medicinsk teknik
  • 15 miljoner extra för att korta köerna
  • 20 miljoner extra för att förstärka vårdcentralerna
  • 10 miljoner extra för att öka valfriheten och öppna för fler vårdgivare
  • 5 miljoner extra för att stärka nyföretagandet och kulturen.
  • Stora satsningar för att förstärka kollektivtrafiken.

Jag ser inga skarpa förslag från (S), (V) och (Mp) i deras budget för att korta köerna så att sjuka kan få vård i tid. – Det känns som de har gett upp. Det gör det extra viktigt att få ett nytt politiskt ledarskap i Region Örebro län, avslutar Ola Karlsson.

  • Lyssna på läkarna! Det uppmanar Ola Karlsson, moderat oppositionsråd i en kommentar till att Läkarföreningen i Örebro säger att förslaget till storregion inte är bra. Både forskning och läkarutbildning påverkas negativt när samarbetet med Värmland bryts.

 

  • Den högspecialiserade sjukvården vid USÖ är beroende av patienterna från Värmland och den vården är nödvändig för både forskning och läkarutbildningen. Som läkarna påpekar påverkas även praktikplatser och möjligheter till akademiskt utbyte.
  • Även Karlskoga lasarett är beroende av patienterna från Värmland och ett fortsatt samarbete med Värmland är helt nödvändigt för att kunna upprätthålla rollen som akutsjukhus.
  • Jag förstår inte varför länets socialdemokrater är beredda att sälja ut det som länet slagits för så länge, nämligen uppbyggnaden av USÖ och läkarutbildningen, för att i stället gå in i ett osäkert samarbete i en storregion där vi blir beroende av Uppsala.
  •  Även om (S) inte vill lyssna på oss moderater borde de åtminstone lyssna på läkarna och vad de säger om sjukvården, avslutar Ola Karlsson.

Skriver i dagens tidning i Karlskoga

Stoppa vårdens sjuka scheman.

Länets sjukvård har problem. Det finns många röda varningssignaler i (S)-styrda Region Örebro län. Det handlar om hög sjukfrånvaro, brist på personal och svårigheter att rekrytera både läkare och sjuksköterskor. Många väljer att sluta jobba i vården. En del väljer att inte ens börja arbeta i sjukvården trots genomförd utbildning.

Med dagens scheman i sjukvården är det inte konstigt att många slutar, bränner ut sig eller blir sjukskrivna. Många av vårdens medarbetare tvingas jobba enligt scheman som sliter på både kropp och själ. Arbetsvillkoren måste bli bättre om sjukvården ska kunna locka till sig och behålla duktiga medarbetare. Ändrade scheman är ett första steg men det behövs mer.

I vilken annat område än sjukvård skulle man komma på tanken att regelmässigt behöva jobba till 22 på kvällen ena dagen för att börja kl 07 nästa dag. Jag blev upprörd när jag fick se det tänkta schemat för ett sommarvikariat på akuten, USÖ. 14.30-22 följt av 07-15.15, följt av två likadana dager, sedan en dag ledig och sedan återigen 14.30-22 följt av 7-14.45. Som mest 15 timmars arbete under en 24-timmarsperiod. Har man restid blir det nästan omöjligt med 8 timmars sömn eller tid till familj. Och vad händer om man behöver jobba över för att det blir akut på akuten? Jag skulle aldrig klara ett sådant schema själv.

Jag tog med schemat till personalchefen, som sa att det är ett vanligt schema i sjukvården; Det är så det ser ut för många av vårdens medarbetare. När jag frågar varför, blir svaret att ”så har det alltid varit”. Och när jag ställer frågan till andra i vården blir svaret att det är så viktigt att ha med sig informationen om patienten till nästa dag. Om samma sköterska både lägger och väcker patienten tappas ingen information.

Men nog borde det finnas så bra system för överföring av information så att man inte måste ha samma sköterska både kväll och morgon. Och det borde definitivt inte gälla akuten, för man planerar väl inte för att patienterna ska vara kvar hela natten?

Stora delar av sjukvården är en dygnetrunt-verksamhet som kräver bemanning 24 timmar varje dag. Det innebär obekväma tider, nattarbete och att kunna jobba på helger. Det ställer nog så stora krav för att kombinera arbete med familj, privatliv och återhämtning. Varför ska man dessutom tvingas byta dygnsrytm varje eller varannan dag? Lär i stället av företagen där man ofta byter skift veckovis, en vecka dagskift följt av nästa vecka kvällsskift. Även om det också sliter ger det betydligt bättre möjligheter till återhämtning och familjeliv mellan arbetspassen. Vi i Alliansen har därför lagt förslag om att börja pröva andra scheman.

Men det behövs också mer för att ge vårdens medarbetare bättre arbetssituation. Det behövs mycket bättre moderna IT- och andra stödsystem. Det ska inte dagligen behövas mängder av inloggningar i olika system. Man ska inte behöva föra in samma uppgifter på flera olika ställen med trippelregistreringar eller ännu mer. Man ska inte behöva faxa remisser för att sedan scanna in dem igen. Vi behöver journalsystem där det är enkelt att registrera uppgifter och system som hjälper till genom att flagga för felaktiga uppgifter eller alarmerande värden.

Sjukvården måste ta hjälp av andra yrkesgrupper och kunskaper. Logistiker kan t.ex. förbättra flöden och organisation i vården. Och den kunskap som finns bland vårdens medarbetare, tex. sjuksköterskor och fysioterapeuter måste nyttjas bättre. Undersköterskor och serviceteam kan avlasta och göra fler saker. Vi måste frigöra tid, från administration och kringverksamhet, för att i stället kunna möta och behandla alla de patienter som behöver sjukvårdens hjälp.

Ska vi kunna locka och behålla fler medarbetare till den livsviktiga sjukvården måste de få bättre arbetsvillkor. Alliansen har idéer och förslag. Hjälp oss att förverkliga dem.

Ola Karlsson

Det ska inte behöva ta tio år för Region Örebro att komma igång med ett program för att minska antalet själmord i länet. Det säger Ola Karlsson, moderat oppositionsråd i en kommentar till Sjukvårdsberedningens beslut idag om åtgärdsplan för suicidprevention. Det är viktigt att snabbt minska antalet självmord och för det krävs rätt åtgärder.

Socialstyrelsen tog redan 2006 fram ett nationellt program för färre självmord och flera andra landsting har jobbat aktivt med detta under flera år. Örebro borde lära av vad som fungerat bra respektive mindre bra i andra delar av landet för att satsa på det som verkligen ger effekt. Tyvärr finns ingen sådan redovisning eller analys i länets handlingsplan.

Trots att vi vet att det finns beräknade kostnader för föreslagna åtgärder vägrar (S) att ge den informationen till oppositionen eller att redovisa den i handlingsplanen. Det gör att det blir svårt att värdera vilka åtgärder som ger mest effekt för insatta medel.

Bristen på analys av vilka åtgärder som gett effekt i andra delar av landet och bristen på kostnadsredovisning gör att vi tvingas reservera oss. Vi hade hellre sett att planen kompletterats så att vi vet vilka åtgärder som ger bäst effekt i arbetet för att förhindra fler självmord, avslutar Ola Karlsson.

När Regeringen vill förbjuda privatisering slår det mot vårdplatser som USÖ behöver. Det säger Ola Karlsson, moderat oppositionsråd i en kommentar till sjukvårdsministerns förslag om att förbjuda privatisering av universitetssjukhus. Ola lämnar därför in en interpellation till Regionstyrelsens ordförande idag.

(S)-styrda Region Örebro län är ett av få län som faktiskt privatiserat universitetsjukhusvård och det gäller vårdplatserna vid Rynningeviken som handlades upp, eller privatiserades, förra året.

Skälet till privatiseringen, eller upphandling, av vårdplatser vid Rynningeviken var att den socialdemokratiskt ledda sjukvården misslyckats. Det var flera symptom på misslyckandet med långa köer till sjukvården, många stängda vårdplatser pga personalbrist samt att många utskrivningsklara patienter inte fick komma hem till eget boende i Örebro och därför låg kvar på USÖ. Sammantaget var det för få tillgängliga vårdplatser vid USÖ för att sjukvården skulle fungera på bästa sätt.

Upphandlingen av vårdplatser var framgångsrik. Den skapade fler tillgängliga vårdplatser vilket gjorde att situationen vid USÖ blev betydligt lättare. Jag är glad över att socialdemokratiska företrädare såg privatiseringens fördelar som ett snabbt sätt att lösa problemen för många patienter.

Nu riskerar Sjukvårdsministerns förslag att förbjuda och förhindra den typen av upphandling, eller privatisering, som gjordes med Rynningeviken. Detta skulle försvåra möjlighetera att lösa framtida problem på samma sätt.

Jag ställer därför en fråga till Regionstyrelsens ordförande om hon är beredd att uppvakta sjukvårdministern och berätta om privatiseringens fördelar som ett snabbt sätt att lösa akuta problem, och då använda USÖ och Rynningeviken som ett gott exempel? Avslutar Ola Karlsson (M).

Skriver i Nerikes Allehanda 21/8 tillsammans med Katarina Tolgfors.

Storregioner löser inte sjukvårdens problem.

Nya storregioner framställs nu som undermedicinen som ska lösa de flesta problem, allt från tillväxt, kommunikationer till sjukvård. Men det finns ingen koppling mellan stora regioner och bra resultat i sjukvården. Förslaget till ny storregion innebär i stället stora problem för länets sjukvård samtidigt som införandet innebär att all tid och kraft riskerar att läggas på organisationsbygge i stället för att utveckla sjukvården och lösa dess problem.

Regionstyrelsens ordförande driver på för storregioner i NA 12/8 ”Att behålla nuvarande regionala indelning är inget realistiskt alternativ för att till exempel kunna erbjuda hälso- och sjukvård …. av hög kvalitet.” Som om vårdens medarbetare på sjukhus och vårdcentraler bara skulle kunna leverera bra vård i framtiden om de får en större organisation och överbyggnad.

Om en mycket större organisation är nödvändig skulle det synas redan nu, i resultaten från Stockholm, Västra Götaland och Skåne med mycket större organisationer än landets övriga landsting. Ligger de i topp när det gäller medicinsk kvalitet, medicinska resultat, effektivitet eller ekonomi? Svaret är Nej. De landsting som ligger bra till i de flesta jämförelser är Östergötland, Jönköping och Kalmar.

Eller har de stora regionerna lättare att rekrytera läkare, sjuksköterskor och andra medarbetare till sjukvården? Även här är svaret nej. På ett område borde det bara kunna gå bättre för Örebro med en ny organisation och det gäller väntetider. Men det beror på att Örebro idag hör till de sämsta i landet, med långa köer till vården. Inte heller här finns det något samband mellan storlek och resultat utan de landsting som har korta köer är de som aktivt jobbar med att korta väntetiderna.

När det gäller kvalitet i sjukvården verkar det inte finnas något positivt samband mellan storlek och resultat. När Karlskoga lasarett, som enda sjukhus någonsin, fick utmärkelsen Svensk kvalitet var det resultatet av ett långvarigt och ihärdigt arbete på sjukhuset, av sjukhusets egna medarbetare. Det var inte ett resultat av en stor organisation.

Det nu liggande förslaget till storregion i Svealand skapar i stället mycket stora problem för Örebro läns sjukvård. En stor del av underlaget för den högspecialiserade sjukvården vid USÖ riskerar att åka till Göteborg i stället. Patienterna från Värmland ger den kritiska massa som är nödvändig för den högspecialiserade sjukvården, vilken i sin tur är bas för läkarutbildningen vid Universitetet. Även Karlskoga lasarett är beroende av patienter från Värmland. Det är helt fel för Örebro län med en storregion som bryter upp det goda samarbetet som vi har med Värmland.

Sjukvården står inför många utmaningar. Vi får allt fler äldre. Vården av både kroniker och multisjuka äldre måste bli bättre. Samarbetet mellan vårdcentraler och äldreomsorg måste utvecklas. Vårdens medarbetare måste ges bättre it- och stödsystem och arbetsplatserna måste bli attraktivare för att locka fler medarbetare till sjukvården. Köerna, inte minst i Örebro län, till operation och behandling måste kortas. Landsting och regioner behöver samarbeta mer om den specialiserade sjukvården (sjukhusvården) och fördela mer av uppgifterna mellan sjukhusen, också för att kunna följa med i den medicinska utvecklingen. Men det kan göras utan bildande av nya storregioner.

De flesta av utmaningarna måste hanteras och lösas nära patienten, sjukhusen, vårdcentralerna och kommunerna. De kräver ett aktivt och nära ledarskap som inte är fullt upptaget med att rita nya organisationsrutor i en storregion. Bildas den nya storregionen är risken stor att en stor del av lednings- och utvecklingskraften de kommande 10 åren läggs på byggandet av byråkratin och överbyggnaden, medan utvecklandet av sjukvården kommer i andra hand.

Vi i moderaterna vill utveckla sjukvården de kommande åren, därför säger vi nej till den föreslagna storregionen.

Ola Karlsson

Oppositionsråd (M), Region Örebro län

Katarina Tolgfors

Oppositionsråd (M), Region Örebro län